Lost in Bagis

Publicerad 27 Jan, 2009 | Herman Arfwedson | 4 kommentarer | Tags: stadsvandring,

I helgen var jag i Bagarmossen för andra gången. Det var också andra gången jag gick vilse i Bagarmossen.

Den här gången hade jag som tur var en laddad mobiltelefon och ett namn på gatan jag skulle till, så det gick förhållandevis bra trots att min första reaktion var "jag hatar Bagis, jag åker hem" Förra gången däremot gick jag runt i princip hela stadsdelen för att hitta namnet på en gata som liknade det jag läst i ett mail hemma och som jag trodde jag skulle komma ihåg. Jag hade t.o.m. kollat vart i stadsdelen min gata låg på Eniro innan jag åkte. Det är ju ganska sorgligt att tilliten till mobiltelefonen är så kompakt att man inte bryr sig om att skriva upp adressen ordentligt, men det är än sorgligare att det inte går att hitta i en del av sin egen stad bara några tunnelbanestationer bort.

För den som aldrig varit i Bagarmossen är det i princip omöjligt att klara sig själv, särskilt som SL rationaliserat bort de utmärkta kartorna som förut fanns i varje busskur och tunnelbanehall. Det finns inget som skvallrar om riktningar, inga logiska vägar att ta ut från det centrala förortstorget, inga skyltar eller bekanta namn som skulle kunna ge en ledtråd om hur man ska förstå omgivningen. Människor försvinner in på mörka gångvägar som krånglar in mellan trevåningslamellerna, medan gatorna leder dig till samma punkt du var på en halvtimme innan.

Det känns som en klyschig jämförelse, men jag kommer ihåg när jag åkte till Williamsburg i New York första gången. Det var en mörk och regnig höstkväll, och jag gick av vid tunnelbanestationen Bedford Avenue och hade ingen aning om vart jag var. Men jag hade kollat på en karta och visste att Avenyerna gick ungefär i nord-sydlig riktning och gatorna öst-västlig. De senare var dessutom numrerade löpande från söder till norr. Med tanke på stationens namn var det inte svårt att snabbt få koll på vart jag var och sen var det bara att börja promenera de raka gatorna och rektangulära kvarteren fram. Fjärde gatan till vänster, två kvarter bort, hur svårt kan det vara? Försök med den vägbeskrivningen i Bagis den som kan.

• 2009-01-29 skrev ola

  Jag vet. Gick också vilse där häromveckan. tror det bidrar att de grävt ned tunnelbanan, så att det viktigaste i stadsdelen nu är dolt.

• 2009-02-04 skrev Ulrika

  Det är en av mina höjdpunkter att irra runt i Bagis på väg mot Nackaskogen en härlig söndagseftermiddag. Jag upptäcker nya kvarter och platser varje gång, senast en liten underbar trädgård som någon gammal man skapat vid sin bakgård eller den fantastiska hundfrisersalongen som verkar vara kvar från kvarterets födelse, med väggarna tapetserade av priser från årens hundutställningar. Länge leve Bagis!

• 2009-02-12 skrev Glada Bagis

  Jag är uppvuxen i Bagarmossen och hatade det som barn, eller, mest tonåring (alla tonåringar vill bo i stan), men inser varje gång jag är där nu (ofta, mina föräldrar kvar i radhuset), hur fantastiskt fint och lugnt det är där. Området Tidagränd och Klarälvsvägen etcetera och de fina små (det finns ett väldigt stort också som Peter LeMarc bor i) putsade 40-talshusen precis vid berget invid skogen (en kort promenad är man nere vid Söderbysjön) är alldeles förhäxande underbart. Ulrika, du kanske menar den ljuvliga trädgården som den uråldrige gamle mannen i hörnradhuset på Rottnevägen skött minutiöst ända in idag? Det ska jag köpa sen.

• 2009-03-20 skrev Ulrika

  Undrar om du tänker på de fantastiska radhusen på riksrådsvägen som makarna Geisendorf har ritat, en dröm för den radhusträngtande. Jag vet vilken trädgård du hänvisar till, det är ett säkert vårtecken när den flitige trädgårdsmästaren börjar påta i sin vackra lilla trädgård vid kanten av nackareservatet. Men det finns fler pärlor att titta efter i Bagis...

» Kommentera