Att slippa stå i skamvrån är inte en seger

Publicerad 14 Okt, 2009 | Ola Andersson

Alla Stockholmare kan dra en lättnadens suck över att Asplunds huvudbyggnad för vårt stadsbibliotek är räddat från förvanskning. Men det var nära ögat.

Hur kunde det gå så här? Hur kunde juryn välja ett förslag som skulle fått så katastrofala konsekvenser? Varför fanns det ingen i juryn som kunde berätta för de övriga om byggnadens värde? Här måste Sveriges Arkitekter och Stockholms Stad som arrangerat tävlingen bära en stor del av skulden. Men det är inte så enkelt heller.

Resultatet av tävlingen är snarare ett symptom på den låga nivån inom svensk arkitektur än ett olycksfall i arbetet. Att vi med gemensamma ansträngningar lyckades stoppa den planerade utbyggnaden (om det inte, hemska tanke, helt enkelt föll på att det blev för dyrt) var inget annat än ett renhållningsarbete. Det gör att Stockholmarna slipper skamvrån, visst. Men hela sveriges arkitektkår har gjort sig till åtlöje och exponerat en pinsam brist på omdöme och grundläggande kunskaper i sitt eget ämne genom att låta det gå så här långt.

Lägg till kommentar

Namn

E-post

Hemsida

Kommentar